Rumänienresan
Bilder från resan
Den 13/10
1998 startade Pastor Rolf Söderberg, hans
dotter Johanna och jag en resa från Kramfors
till Oradea i Rumänien. Vi hade som uppdrag
att överlämna en buss till barnhemmet
Caminul Felix i Oradea från Lions i Kramfors
som skänkte denna buss till barnhemmet.
Bussen skulle användas som ett rullande
sjukhus på landsbygden. Här följer några
anteckningar från resan med bilder till.
Klicka på ordet Bild
för att få se dom. Du kan också se alla
bilderna om du klickar på: Bilder från resan
Dag 1. Resan börjar.
Vi åkte från Pingstkyrkan Kramfors 08.00. Bild
I Gävle stannade vi till och lastade
datorutrustning som också skulle med. Bussen
var i övrigt lastad med ett antal klädsäckar.
Tibro blev första nattens övernattningsställe
där vi sov över hos ett vaktmästarpar i
Missionskyrkan. Bild
Dag 2. Sista dagen i Sverige
Vi tog det lungt på morgonen och lämnade
Tibro kl. 14.00 och anlände till Göteborg
kl. 17.00 varifrån vi skulle åka färja över
natten till Tyskland.
Dag 3. Plauen
Vi vaknade på färjan i Tyskland och gav oss
iväg ner genom landet. Efter en matpaus i
Meine fortsatte vi mot
staden Plauen i forna Östtyskland. Bild
Bild
I Plauen skulle vi övernatta i ett mycket
litet kapell. Krister Birgersson är missionär
här och har hjälpt oss med denna logi.
Bild
Bild
Dag 4. Mot Österrike
På morgonen när vi ätit frukost gick vi
runt en sväng i Plauen och tittade på husen
och människorna i staden sen åkte vi vidare
mot Österrike ner genom Bayern.
Bild
Bild
Bild
Precis innanför österrikiska gränsen
stannade vi på en rastplats och åt.
Bild
Färden gick vidare mot Wien men fem mil före
Wien stannade vi på en annan rastplats
för det hade blivit sent nu. Den natten sov
vi i bussen. Det var ganska kallt på natten.
Bild
Dag 5. Wien och Budapest
En varm dusch, frukost och sedan mot Wien.
Wien var en mysig stad med många fina
byggnader och platser.
Bild
Bild
Bild
Vi tog en fika på ett fint café
mitt i Wien.
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
Åtta mil till ungerska gränsen och det gick
fort.
Bild
När vi var i tullen så fick vi för första
gången stämplar i passen sedan vi åkte
hemifrån.
Bild
Efter ytterligare sjutton mil var vi
framme i Budapest där vi åkte runt en bra
stund för att
hitta både en parkering och ett hotell.
Efter mycket om och men så hade vi både
parkering och hotell.
Bild
Lagom billigt och fint. På kvällen blev det
kinamat som vi slukade för vi var så
hungriga.
Dag 6. Vi når målet
På förmiddagen tog vi en promenad längs
Donau och tittade på en del av Budapest som också var en mycket fin stad.
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
När vi kom till den rumänska gränsen så körde
vi fast. Vi hade glömt att ta med oss ett paket
kaffe som muta.
Bild
Det tog tre och en halv timme att passera
gränsen efter att
Lisa Egerbo (missionär i Oradea) och Marcelo
(från barnhemmet) bearbetat de tuffa
tullgubbarna. Oradea låg inte långt från
gränsen och var en mycket större stad än
jag hade
föreställt mig. Vi lämnade bussen på
barnhemmet och blev sedan skjutsade till
Lisas lägenhet som vi skulle få låna den här
tiden i Oradea.
Dag 7. Caminul Felix
Här i Oradea var det väldigt grått, husen
och gatorna var gråa och det var nästan som
om människorna såg gråa ut. Lisa tog oss
med en stund på stan för att växla pengar
och se oss lite omkring.
Bild
Bild
Vi såg fattiga människor med trasiga kläder,
hemlösa vuxna och barn, zigerarflickor som
bara var barn själva gå och bära på
bebisar m.m. Zigenarna är det folk som man
anser inte har någon betydelse, det är dom
som är längst ner på stegen.
Sen åkte vi ut till en by för att lämna
lite kläder åt en kvinna i 20 års åldern.
Hon hade två barn och bodde ihop med en
man som dagligen misshandlade henne.
Bild
Deras hus var i sämre skick än
ett gammalt skjul. Det var bara mannen hemma
och han tog emot en säck kläder och lite
barnmat utan att röra en min! Enligt LIsa så
var han förmodlingen inte äldre än 20 år.
Vi var en sväng på Caminul Felix också.
Caminul betyder hem och Felix betyder
lyckligt. Lyckligt hem.
Det fanns sju stora fina Borohus här. I sex
av husen bodde det en familj i varje hus.
Bild
Bild
Varje familj bestog av minst 20
familjemedlemmar. Det var mamma och pappa med
både sina biologiska och sina adopterade
barn. Det bodde 120 barn på Caminul Felix.
Föräldrarna var anställda här men
pengarna de fick var inte mycket mer än att
det gick runt för dom. Här fanns också en
lekpark, en tennisbana och en basketplan. Det
sjunde huset var en administrationsbyggnad. Här
fanns doktor Daniel som skulle använda
bussen. Här hålls också sammanträden och
barnsamlingar. Det fanns också ett mindre
hus för matlagning, dit alla huhåll kom för
att hämta sin mat.
60% av kostnaden för Caminul Felix kommer från
fadderverksamhet och resten kommer från
insamlingsresor och offer.
De har ganska nyligen startat ett jordbruk för
att Caminul Felix så småningom ska bli självförsörjande.
De satsar på ett jordbruk med ca 200-300 kor.
Det är ett par i 60 års
åldern från USA som har tagit sig an
uppgiften. Nu fanns det bara 10 kor ännu men
de
sparar för att köpa fler.
Bild
I en lägenhet i Oradea satt några tjejer
och sydde m.m. för att kunna sälja på
marknaden.
Bild
När vi var där
höll de på med julbonader.
Det fanns också en jättebra barnkör på
Caminul Felix som åker runt och sjunger. De
har också gjort en kassett som de säljer.
Dag 8. Casa Minunata
Idag var vi på Casa Minunata. Det är särskolan
som Lions varit med och startat upp.
Bild
60 elever var inskrivna här och varje morgon
åkte en buss ut i byarna och plockade upp
barnen i sina hem.
Adriana, som var rektor, visade oss runt i
klasserna och de fina lokalerna. Ute fanns en
lekpark och på en lekstuga satt en skylt som
talade om att Lions i Kramfors har skänkt
lekparken.
I Oradea fanns det 14 pingstförsamlingar och
vi besökte en av dom.
Bild
Tabor var en församling på ca 250
medlemmar. Här fanns Östeuropeiska
Bibelskolan med sina fyra klasser.
Dag 9. Glada ögon
Idag har vi sett massor av glada ögon. Vi
fick följa med en tjej som heter Martha ut i
zigenarbyarna.
Bild
Hon åker runt och lär barnen räkna och
skriva samt att uppföra sig.
Först var vi i en by som heter Dumbrava
och där var vi i en liten kyrka. Det
var jättekallt både inne och ute. Barnen var
alldeles smutsiga och trasiga. En del var
utan strumpor och skor. Martha brydde sig
inte om att barnen luktade illa och var
smutsiga. Hon tog dom i handen och klappade
dom på huvudet.
Bild
Bild
Sedan stannade vi till i en annan by som
heter Lazarene och där var alla helt
ociviliserade.
Bild
Barnen hade det ännu sämre här än i den
andra byn. Många var utan skor och någon
utan byxor.
Bild
Martha frågade barnen vad de hette och hur
gamla de var. De flesta visste inte hur gamla
de var. Jag satt och frös i den risiga
lokalen fastän jag hade jacka på mig.
Lukten går inte att beskriva.
Dag 10. Packning
Idag tvättade och städade vi bussen så
den var ren och fin vid överlämnandet nästa
dag.
Vi gick också på marknaden i Oradea. Där
fanns allt mellan himmel och jord.
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
På kvällen
packade vi.
Dag 11. Kalas
Casa Minunata firade 4 års jubileum idag och
då var det kalas. Vi var naturligtvis där.
Barnen var glada och föräldrarna var stolta.
Representanter från Lions var också där
och
deltog i de olika tävlingarna som de hade.
Bild
Bild
Sedan åkte vi till Caminul Felix där
rumänsk TV väntade. Nycklarna till bussen
överlämnades till en mycket glad doktor
Daniel.
Bild
03.15 i natt åkte vi till Budapest i bil för
en vidare transport till Sverige medels flyg.
Bilder från resan