Rumänienresan

Den 13/10 1998 startade Pastor Rolf Söderberg, hans dotter Johanna och jag en resa från Kramfors till Oradea i Rumänien. Vi hade som uppdrag att överlämna en buss till barnhemmet Caminul Felix i Oradea från Lions i Kramfors som skänkte denna buss till barnhemmet. Bussen skulle användas som ett rullande sjukhus på landsbygden. Här följer några anteckningar från resan med bilder till. Klicka på ordet Bild
för att få se dom. Du kan också se alla bilderna om du klickar på: Bilder från resan

Dag 1. Resan börjar.

Vi åkte från Pingstkyrkan Kramfors 08.00.  Bild I Gävle stannade vi till och lastade datorutrustning som också skulle med. Bussen var i övrigt lastad med ett antal klädsäckar. Tibro blev första nattens övernattningsställe där vi sov över hos ett vaktmästarpar i Missionskyrkan.   Bild

Dag 2. Sista dagen i Sverige

Vi tog det lungt på morgonen och lämnade Tibro kl. 14.00 och anlände till Göteborg kl. 17.00 varifrån vi skulle åka färja över natten till Tyskland.

Dag 3. Plauen

Vi vaknade på färjan i Tyskland och gav oss iväg ner genom landet. Efter en matpaus i Meine   fortsatte vi  mot staden Plauen i forna Östtyskland. Bild Bild
I Plauen skulle vi övernatta i ett mycket litet kapell. Krister Birgersson är missionär här och har  hjälpt oss med denna logi.  Bild Bild

Dag 4. Mot Österrike

På morgonen när vi ätit frukost gick vi runt en sväng i Plauen och tittade på husen och människorna i staden sen åkte vi vidare mot Österrike ner genom Bayern.  Bild Bild Bild
Precis innanför österrikiska gränsen stannade vi på en rastplats och åt.  Bild
Färden gick vidare mot Wien men fem mil före Wien stannade vi på en annan rastplats
för det hade blivit sent nu. Den natten sov vi i bussen. Det var ganska kallt på natten.  Bild

Dag 5. Wien och Budapest

En varm dusch, frukost och sedan mot Wien. Wien var en mysig stad med många fina
byggnader och platser.   Bild Bild Bild
Vi tog en fika på ett fint café mitt i Wien.  Bild Bild Bild Bild Bild Bild
Åtta mil till ungerska gränsen och det gick fort.  Bild
När vi var i tullen så fick vi för första gången stämplar i passen sedan vi åkte hemifrån.  Bild
Efter ytterligare sjutton mil var vi framme i Budapest där vi åkte runt en bra stund för att
hitta både en parkering och ett hotell. Efter mycket om och men så hade vi både parkering och hotell.  Bild
Lagom billigt och fint. På kvällen blev det kinamat som vi slukade för vi var så hungriga.

Dag 6. Vi når målet

På förmiddagen tog vi en promenad längs Donau och tittade på en del av Budapest som också var en mycket fin stad.  Bild Bild Bild Bild Bild Bild
När vi kom till den rumänska gränsen så körde vi fast. Vi hade glömt att ta med oss ett paket kaffe som muta.  Bild
Det tog tre och en halv timme att passera gränsen efter att
Lisa Egerbo (missionär i Oradea) och Marcelo (från barnhemmet) bearbetat de tuffa
tullgubbarna. Oradea låg inte långt från gränsen och var en mycket större stad än jag hade
föreställt mig. Vi lämnade bussen på barnhemmet och blev sedan skjutsade till Lisas lägenhet som vi skulle få låna den här tiden i Oradea.

Dag 7. Caminul Felix

Här i Oradea var det väldigt grått, husen och gatorna var gråa och det var nästan som om människorna såg gråa ut. Lisa tog oss med en stund på stan för att växla pengar och se oss lite omkring.  Bild Bild
Vi såg fattiga människor med trasiga kläder, hemlösa vuxna och barn, zigerarflickor som bara var barn själva gå och bära på bebisar m.m. Zigenarna är det folk som man anser inte har någon betydelse, det är dom som är längst ner på stegen.
Sen åkte vi ut till en by för att lämna lite kläder åt en kvinna i 20 års åldern. Hon hade två barn och bodde ihop med en man som dagligen misshandlade henne.  Bild
Deras hus var i sämre skick än ett gammalt skjul. Det var bara mannen hemma och han tog emot en säck kläder och lite barnmat utan att röra en min! Enligt LIsa så var han förmodlingen inte äldre än 20 år.
Vi var en sväng på Caminul Felix också. Caminul betyder hem och Felix betyder lyckligt. Lyckligt hem.
Det fanns sju stora fina Borohus här. I sex av husen bodde det en familj i varje hus.  Bild Bild
Varje familj bestog av minst 20 familjemedlemmar. Det var mamma och pappa med
både sina biologiska och sina adopterade barn. Det bodde 120 barn på Caminul Felix.
Föräldrarna var anställda här men pengarna de fick var inte mycket mer än att det gick runt för dom. Här fanns också en lekpark, en tennisbana och en basketplan. Det sjunde huset var en administrationsbyggnad. Här fanns doktor Daniel som skulle använda bussen. Här hålls också sammanträden och barnsamlingar. Det fanns också ett mindre hus för matlagning, dit alla huhåll kom för att hämta sin mat.
60% av kostnaden för Caminul Felix kommer från fadderverksamhet och resten kommer från insamlingsresor och offer.
De har ganska nyligen startat ett jordbruk för att Caminul Felix så småningom ska bli självförsörjande. De satsar på ett jordbruk med ca 200-300 kor. Det är ett par i 60 års
åldern från USA som har tagit sig an uppgiften. Nu fanns det bara 10 kor ännu men de
sparar för att köpa fler.  Bild
I en lägenhet i Oradea satt några tjejer och sydde m.m. för att kunna sälja på marknaden.  Bild
När vi var där höll de på med julbonader.
Det fanns också en jättebra barnkör på Caminul Felix som åker runt och sjunger. De har också gjort en kassett som de säljer.

Dag 8. Casa Minunata

Idag var vi på Casa Minunata. Det är särskolan som Lions varit med och startat upp.  Bild
60 elever var inskrivna här och varje morgon åkte en buss ut i byarna och plockade upp barnen i sina hem.
Adriana, som var rektor, visade oss runt i klasserna och de fina lokalerna. Ute fanns en lekpark och på en lekstuga satt en skylt som talade om att Lions i Kramfors har skänkt lekparken.
I Oradea fanns det 14 pingstförsamlingar och vi besökte en av dom.  Bild
Tabor var en församling på ca 250 medlemmar. Här fanns Östeuropeiska Bibelskolan med sina fyra klasser.

Dag 9. Glada ögon

Idag har vi sett massor av glada ögon. Vi fick följa med en tjej som heter Martha ut i zigenarbyarna.  Bild
Hon åker runt och lär barnen räkna och skriva samt att uppföra sig.
Först var vi i en by som heter Dumbrava och där var vi i en liten kyrka. Det var jättekallt både inne och ute. Barnen var alldeles smutsiga och trasiga. En del var utan strumpor och skor. Martha brydde sig inte om att barnen luktade illa och var smutsiga. Hon tog dom i handen och klappade dom på huvudet.  Bild Bild
Sedan stannade vi till i en annan by som heter Lazarene och där var alla helt ociviliserade.  Bild
Barnen hade det ännu sämre här än i den andra byn. Många var utan skor och någon utan byxor.  Bild
Martha frågade barnen vad de hette och hur gamla de var. De flesta visste inte hur gamla de var. Jag satt och frös i den risiga lokalen fastän jag hade jacka på mig. Lukten går inte att beskriva.

Dag 10. Packning

Idag tvättade och städade vi bussen så den var ren och fin vid överlämnandet nästa dag.
Vi gick också på marknaden i Oradea. Där fanns allt mellan himmel och jord.  Bild Bild Bild Bild Bild
På kvällen packade vi.

Dag 11. Kalas

Casa Minunata firade 4 års jubileum idag och då var det kalas. Vi var naturligtvis där.
Barnen var glada och föräldrarna var stolta. Representanter från Lions var också där och
deltog i de olika tävlingarna som de hade.  Bild Bild
Sedan åkte vi till Caminul Felix där rumänsk TV väntade. Nycklarna till bussen överlämnades till en mycket glad doktor Daniel.  Bild
03.15 i natt åkte vi till Budapest i bil för en vidare transport till Sverige medels flyg.

Bilder från resan